Saknad

Vi har det jättebra och mysigt men visst saknar man sina barn så otroligt mycket och man känner sig liksom halv på nåt vis! När man ser nån gå med barnvagn på stan eller möter nån med en son i Gunnars ålder så känns det jättemycket! Till och med när jag såg ett barn med trotsutbrott saknade jag dom ;-/
Det är nog idag som är värst, när man har lämnat dom och på söndag när man är på väg hem!
Fick ett sms av mamma innan idag att allt var bra, Gunnar hade ätit bra och dom hade varit i badhuset :-)

Vi har gjort några timmar på stan, ätit lite, tränat på "hitte-på-tyska" och några glas vin/öl har slunkit ner! Imorgon fortsätter vi och kommer antagligen att gå och gå och gå och... GÅ!? ;-)