Gunnar

Gunnar är en smått knasig kille som har fått några saker här i världen om bakfoten!

1. Att mamma måste vara med när han äter, annars äter han inte. Detta har vi kommit fram till nyligen. Att han bara äter när jag är med. Är han med sin pappa, farmor eller mormor så äter han inte. Kanske för att det finns så mycket roligare saker att göra då ;-) På dagis äter han hyffsat, inte alltid den varma maten, men alltid ett knäcke eller fler.

2. Att man bara säger slutet på orden. Nu har han till och med börjat förkorta mamma och pappa till "ma" och "pa". Vissa andra ord han säger "tis" (potatis), "pa" (gäller även för sopa och skopa), "Ba" (en tjej på dagis som heter Ebba), "Go" (en kille på dagis som heter (Hugo). Han verkar helt enkelt tycka att det är onödigt att säga för mycket, att tala är silver osv ni vet :)

3. Att sömn är helt och hållet onödigt! Han har till och med börjat spela ut mamma och pappa mot varandra när det är dags att sova. Om jag går med honom upp till sängen då skriker han efter pappa och tvärtom när Oskar går med. Detta har vi genomskådat så sorry Gunnar, nu går vi antingen upp allihopa eller står på oss. Han orkar inte hur länge som helst och vi kan inte skämma bort honom med både mamma och pappa varje kväll!

Men han e ju ändå världens godaste lilla kille =)