Inatt vaknade jag av att Gunnar skrek och hostade, gick in till honom och försökte få honom att somna om men hörde ganska snart att hans andning va väldigt ansträngd. Oh nej tänkte jag, nu börjar kruppen. Och mycket riktigt, så var det. Väckte Oskar och gick ner me Gunnar tillsammans. Det blev lite bättre av att vi gick ner och han blev lite lugnare, men fortfarande så lät han ganska rosslig i halsen och asmatisk i andningen. Tog fram våran bibel (stora boken om barn) och läste lite om krupp (eller ja det heter eg falsk krupp). Man skulle ha barnet vaken tills anfallet va över och gärna öppna ett fönster för att få lite luft. Om det va första gången skulle man alltid kontakta en läkare så jag ringde till barnavdelningen i Borås som tyckte att vi skulle avvakta men höra av oss om det blev värre. Som tur e gick det över ganska snart så vi gick upp hela familjen och la oss alla tre i våran säng, öppnade ett fönster och somna om ganska snart. Sen dess har det varit lugnt. Idag e Gunnar lite rosslig i halsen fortfarande men pigg och inte sjuk för övrigt. Men ska nog ringa barnavdelningen igen i eftermiddag och höra oss för om medicin. Eftersom hans hjärta inte e helt hundra så kanske det kan vara extra viktigt att dämpa kruppen om den skulle fortsätta.
Vissa barn blir så kallade "krupp-barn" och får krupp-hosta så fort dom blir förkylda. Hoppas verkligen att det inte blir så med Gunnar, men med tanke på att många i Oskars familj har varit krupp-barn så e nog risken ganska stor! Det e tydligen vanligast mellan 1 och 4 års ålder så det kom ju ganska exakt efter att han hade fyllt 1 år..
Idag ska vi ta en lång promenad och hoppas att den friska luften gör sitt för att förbättra och förhindra att nästa natt blir likadan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar